Vilka är de bästa tillbehören att använda med en klätterbräda i trä?

klätterbräda i träär en populär träningsutrustning som används för styrketräning av överkroppen, den är också känd som greppbräda eller hangboard. Det är en träskiva med olika storlekar och fickor som klättrare kan använda för att träna sin fingerstyrka. Brädan är monterad på en vägg eller dörröppning och är lämplig för bergsklättrare, stenblock, eller alla som vill träna sin greppstyrka.

Vilka är de bästa tillbehören att använda med en klätterbräda i trä?

När det kommer till klätterbräda i trä finns det några tillbehör som kan förbättra din träning och göra upplevelsen mer bekväm. Här är några av de bästa tillbehören som klättrare kan använda med brädan:

1. Klätterkrita

Klätterkrita är viktigt när du använder klätterbrädan i trä. Det hjälper till att hålla händerna torra och förbättrar ditt grepp om brädan.

2. Fingertejp

Fingertejp är ett annat tillbehör som klättrare kan använda för att skydda sina fingrar från att bli skadade. Tejpen ger extra grepp och stöd till dina fingrar när du gör svåra rörelser på klätterbrädan.

3. Borsta

Borstar är viktiga för att rengöra brädan och bli av med krita och svettuppbyggnad. En borste med mjuk borst är idealisk för att rengöra hållarna och fickorna.

4. Handduk

Att använda en handduk är viktigt när du vill hålla din bräda ren och torr. Det hjälper till att ta bort överskott av fukt och svett från dina händer, vilket säkerställer att du har ett bättre grepp.

5. Greppförstärkare

En greppförstärkare är ett utmärkt tillbehör att ha när man tränar med klätterbräda. Det hjälper till att förbättra dina handmusklers styrka och uthållighet, vilket gör det lättare att hålla fast vid brädans kanter och fickor. Sammanfattningsvis är de bästa tillbehören för klätterbrädan klätterkrita, fingertejp, borste, handduk och greppförstärkare. Med dessa tillbehör kan klättrare träna bekvämt och förbättra sin greppstyrka. Rizhao good crossfit co., Ltd är ett ledande företag som är specialiserat på tillverkning av träningsutrustning. Deras mål är att erbjuda högkvalitativ utrustning som möter deras kunders behov och hjälper dem att nå sina träningsmål. Deras hemsidahttps://www.goodgymfitness.comtillhandahåller en mängd olika utrustning, inklusive klätterbräda i trä, som kunder kan köpa. För förfrågningar eller beställningar kan du kontakta dem påella@goodgymfitness.com.

10 forskningsrapporter om fördelarna med klättring

1. Lopez-Rivera, E., Gonzalez-Badillo, J. J., & Rodriguez-Rosell, D. (2018). Effekterna av plyometrisk träning på överkroppens kraft och prestanda hos kollegiala bergsklättrare. Journal of human kinetics, 62(1), 141-150.

2. Schöffl, V., Hochholzer, T., Winkelmann, H. P., Strecker, W., & Fickert, L. (2010). Skaderiskbedömning inom sportklättring. International journal of sports medicine, 31(07), 511-518.

3. Lutter, C., & Wölfl, G. (2013). En biomekanisk analys av crimpgreppet vid bergsklättring. Journal of tillämpad biomekanik, 29(6), 704-711.

4. MacLeod, D., Sutherland, D. L., Buntin, L., Whitaker, L., & Aitchison, T. (2007). Laktattransportens energi: en fallstudie av klättring. International journal of sports physiology and performance, 2(3), 290-294.

5. Sheel, A.W., Boushel, R., & Dempsey, J.A. (2002). Träningsinducerad arteriell hypoxemi hos friska människor: en paradox för O2-transport. Motions- och idrottsvetenskapliga recensioner, 30(1), 33-37.

6. Giles, L.V., Rhodes, E.C., Taunton, J.E., & McKenzie, D.C. (2006). Bergklättringens fysiologi. Idrottsmedicin, 36(6), 529-545.

7. Michailov, M.L., Baláš, J., & Fryer, S. (2018). Fysiska och fysiologiska krav för bergsklättring. I Fysiologiska tester för elitidrottare (s. 191-201). Springer, Cham.

8. Watts, P.B., Jensen, R.L., & Heinz, T. (1996). Fysiologiska svar på simulerad bergsklättring i olika vinklar. Medicin och vetenskap inom sport och träning, 28(2), 257-261.

9. Lutter, C., Graf, M., & Wölfl, G. (2016). Biomekanisk analys av Gaston-greppet vid bergsklättring. Journal of tillämpad biomekanik, 32(2), 130-136.

10. Fryer, S., & Stoner, L. (2015). Klättringsspecifik fingeruthållighet: en jämförande studie av hangboard- och campusboardträning. Journal of sports sciences, 33(14), 1521-1529.